EU stoppar torskfisket i Östersjön – Prioriterar foderfisket efter sill/skarpsill och torsk (!)

EU-kommissionen (på inrådan av den svenska regeringen) har fattat beslut om att för resten av året stoppa fisket efter torsk för human konsumtion i södra Östersjön (delområden 24-26), med visst undantag i kustnära fisken med passiva redskap. Åtgärden kommer dessvärre att slå sönder stora delar av torskfisket, och den för fisket nödvändiga infrastrukturen och handeln. Sannolikt får det regionala torskfisket svårt att återhämta sig i framtiden.

Fisket har sedan tidigare varit klara över att det finns stora miljöproblem i Östersjön med syrefattiga bottnar som är huvudorsak till de svaga torskbestånden, att torsken växer dåligt och lider brist på föda. Många bottenlevande arter har minskat eller har helt försvunnit. Samtidigt har det i Östersjön bedrivits ett stort foderfiske efter sill och skarpsill som också det har minskat på torskens föda. Alla dessa negativa effekter i livsmiljön för torsken, tillsammans med sälparasiter, har i år bekräftats av Internationella havs-forskningsrådet, ICES, i dess rådgivning för Östersjön. ICES pekar också på att det är främst dessa faktorer som under flera decennier har stått för huvudparten av torskdödligheten. Torskfisket har stått för en mindre del.

Det är alltså en total miljökatastrof som EU nu väljer att hantera på enklast möjliga sätt – genom att helt stoppa ett redan mycket begränsat torskfiske. Än mer häpnadsväckande är att EU samtidigt tar beslut om att upp till 10 procent torsk får tas som bifångst, och detta i ett rent foderfiske efter sill/skarpsill. Det svenska pelagiska fisket i Östersjön kan nu som bifångst ta ända upp till 10 000 ton torsk beräknat på årets pelagiska kvoter. Jämför detta med vad torskfiskare med trål hittills har fångat i det första halvåret – 800 ton i ett fiske för humankonsumtion!

Trots att det står klart att torsken svälter, tar alltså EU inte hänsyn till forskarnas råd vad gäller sill/skarpsillfisket, att det bör stoppas i torskområdena för att öka torskens tillgång på föda. Tvärtom ger EU nu det storskaliga foderfisket ett ännu större incitament till att fiska där torsken lever, genom att höja andelen bifångst av torsk upp till 10 procent. Saken förvärras än mer av att det i sillfisket används små maskor som fångar många fler små individer (per kilo) än vad torsktrålare gör. Torskbeståndens möjlighet till återhämtning skadas därmed allvarligt.

För oss som värnar om det lokala fisket står det nu helt klart att i EUs värld är det ett storskaligt foderfiske som ska ha företräde till fiskresursen – det spelar tydligen ingen roll att åtgärden samtidigt slår ihjäl en regional/lokal fiskerinäring som fiskar till human konsumtion och som är den kategori fiskare som bidrar till att bevara våra kustsamhällen levande. Med vald strategi är risken nu högst påtaglig att bestånden av torsk verkligen kommer att kollapsa till sist, men också att sill och skarpsill-fisket kommer att drabbas av stora problem i framtiden.

EU-kommissionen (och den svenska regeringen) säger sig vilja värna om torsken, levande kustsamhällen och ett småskaligt fiske. En viljeyttring som dock kommissionen helt har missat att uppfylla genom ogenomtänkta beslut som nu istället har startat upp en utveckling i helt motsatt riktning.

Länk:

https://www.havochvatten.se/artikel?artikel=2899848

https://www.dn.se/nyheter/sverige/total-katastrof-for-oss-yrkesfiskare/