Utredningen ”Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden” (se länk nedan) har nu lämnats över till regeringen. Fiskelagen föreslås bland annat ändras så att ”hindret mot att meddela föreskrifter som är så ingripande att fisket avsevärt försvåras tas bort för att möjliggöra ett förbud mot bottentrålning”.
Det blir Havs- och vattenmyndigheten som får rätt att i föreskrifter bevilja undantag, om det inte motverkar syftet med skyddet.
Betänkandet kan laddas ner här:
Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden, SOU 2023:20 (regeringen.se)
Några utdrag från konsekvensanalysen och ersättningsfrågan som HKPO särskilt har drivit på för att få belysta i utredningen, då det bör stå klart för alla involverade att konsekvenserna blir omfattande om inte undantag görs.
Ersättningsfrågan yrkesfisket
”Utredningens bedömning: Det finns inte skäl att i nuläget föreslå en nationell stödordning för att ekonomiskt kompensera de yrkesfiskare som genom förbudet mot bottentrålning förhindras att bedriva fiske. Regeringen kan i ett senare skede när det blir klart vilka undantag från förbudet som har medgetts göra en ny bedömning av stödbehovet. Vilka stöd som kan lämnas till de fiskare som berörs av förbudet får bedömas utifrån de förutsättningar som framgår av kommissionens riktlinjer för statligt stöd inom fiskeri- och vatten- Utredningens förslag och bedömningar SOU 2023:20 80 brukssektorn, förordningen om stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, förordningen om gruppundantag för fiskeri- och vattenbruksprodukter samt förordningen om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden”
Konsekvenser för yrkesfisket
”Det föreslagna förbudet mot bottentrålning berör de yrkesfiskare som i dag bedriver bottentrålning i de områden som förbudet ska omfatta. Förbudet kommer även att gälla för nya skyddade områden. Det är inte osannolikt att andelen marina skyddade områden kommer att öka. Miljömålsberedningen har exempelvis nyligen föreslagit att minst 30 procent av Sveriges territorialvatten och ekonomiska zon ska vara skyddat genom formellt skydd eller andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder till 2030. Eftersom det än så länge endast är ett förslag har utredningen valt att fokusera på konsekvenserna för det yrkesmässiga fiske med bottentrål som i dag bedrivs i det område som förbudet mot bottentrålning föreslås omfatta. Bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen bedrivs, enligt Havs- och vattenmyndighetens rapport, för närvarande i huvudsak i Kosterfjorden, Gullmarsfjorden, Balgö samt i Kalix yttre skärgård och Bergöfjärden i Bottenviken. Efter att rapporten lämnades har bottentrålningen i Balgö förbjudits”
”Eftersom de flesta berörda fiskefartyg på grund av sin storlek, motorstyrka och redskap samt små kvoter inte är anpassade för ett fiske längre ut till havs kan det fiske som bedrivs med trål som släpas i botten i dag många gånger inte ske någon annanstans eller med andra redskap. Ett genomförande av det föreslagna förbudet mot bottentrålning utan hänsyn till eventuella undantag innebär således att många av de 146 fiskefartyg som bedriver bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen inte kan bedriva sitt fiske någon annanstans och därför kan behöva upphöra med sitt fiske. Detta skulle således påverka konkurrensförhållandena mellan bottentrålande fiskefartyg som berörs av förbudet och bottentrålande fiskefartyg som inte berörs av förbudet. Huruvida det skulle påverka konkurrensförhållandena mellan svenska fiskefartyg och andra medlemsstaters fiskefartyg är svårt att bedöma utan att veta hur de nationella fiskereglerna ser ut i andra medlemsstater för jämförbart fiske. Om Havs- och vattenmyndigheten vid tillämpning av den föreslagna rätten att föreskriva om undantag från förbudet på samma sätt som hittills kommer anse att bottentrålning kan bedrivas i marina skyddade områden utan att hota bevarandevärdena där får det förmodas att bottentrålningen kommer att kunna fortsätta i samma omfattning som i dag. Det praktiska utfallet av förbudet beror därför i hög grad på vilka undantag som myndigheten kommer att medge.”
Samhällsekonomiska konsekvenser
”Det nu aktuella förslaget till förbud mot bottentrålning har, som utredningen påpekat tidigare, inte föregåtts av en tydlig problemanalys som visar att förbudet är nödvändigt för att lösa ett identifierat problem. Om den bottentrålning som i dag är tillåten i fortsättningen inte kommer att tillåtas uppnås syftet att minska dess skadliga effekter på känsliga områden men följderna kan bli att det kustnära fisket i stora områden helt eller delvis kan komma att upphöra. Det har ibland hävdats att värdet av det svenska yrkesfisket är försumbart. Det samhällsekonomiska värdet omfattar dock inte enbart företagsekonomiska aspekter utan även andra värden som yrkesfisket bidrar med, såsom levande kustsamhällen, turism och attraktiva boendemiljöer”
”Det finns förstås fisken som både är lönsamma och värdeskapande på andra sätt. I sammanhanget bör nämnas räk- och kräftfisket i Kosterfjorden och Gullmarsfjorden och det begränsade, men mycket värdefulla fisket efter siklöja, som är avgörande för produktionen av den ursprungsmärkta Kalixlöjromen. Försämrade förutsättningar som ett generellt bottentrålningsförbud innebär – utan hänsyn tagen till eventuella undantag – gör det svårare att leva på fiske i kust- och skärgårdssamhällen. Det gör det också svårt att nå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.”