SFR:s ombud tog beslut på föreningens årsmöte den 12 juni, och därefter på en extra stämma den 26 juni, om att ombilda SFR till en samorganisation för producentorganisationer. Hallandsfiskarnas Producentorganisation har valt att nu inte gå med som medlem i den nya organisationen. Vi vill här redovisa några av skälen för vårt ställningstagande, bland annat de nya stadgarna i SFR är av stor vikt.
I stadgarna står det i § 6: ”Medlem är skyldig att följa dessa stadgar, av förbundsstämman eller av styrelsen fattade beslut.”
I § 18 som behandlar styrelsen finns en skrivning som ger en PO vars medlemmar har en hög infiskning/omsättning rätt till en större representation i styrelsen än den PO som har en mindre omsättning.
Dessa paragrafer, tillsammans med att majoritetsbeslut råder i styrelsen, gör att en PO kan tvingas att följa beslut som går tvärsemot de egna medlemmarnas intressen. Självklart även att omsättningsmässigt mindre producentorganisationer kan få svårt att hävda sin agenda i SFR.
Till detta skall läggas ändamålsparagrafen som bland annat uttrycker: ”Företräda och förhandla för fisket nationellt i segmentsgemensamma frågor och i de frågor där så anses befogat”
För HFPO:s del är i stort sett alla frågor segmentsgemensamma, då det finns andra PO med samma fiskeinriktningar som våra medlemmar har. Pelagisk PO och insjöfiskarena bör i likhet med tidigare kunna sköta det mesta själva. Vi menar att det i de flesta fall inte finns anledning till att ta upp frågorna genom SFR, de hanteras bra mycket smidigare genom ett direkt samarbete mellan berörda PO:ar. Det SFR bör fokusera på är internationella förhandlingar, samt på frågor som i huvudsak är gemensamma för hela fiskerinäringen. Vilka arbetsuppgifter som SFR skall tilldelas måste beslutas om av en enig styrelse, annars finns det en uppenbar risk för att SFR skapar osäkerhet kring vem eller vilka som egentligen företräds i skilda sammanhang.
Den långa process som har lett fram till dagens organisationsbygge SFR/SFPO har varit allt annat än förtroendeskapande, och har kantats av en rad märkliga vändningar. De nya stadgarna i SFR har nu antagits, men av den gamla organisationen. HFPO har visserligen fått ta del av förslaget, vilket vi i ett tidigt skede har kritiserat med de invändningar som vi här har redogjort för, men utan någon respons. Andra PO synes dock ha haft ett större inflytande på utformningen.
Hanteringen av msc-certifieringarna för havskräfta och östersjötorsk är betecknande för hur organisationprocessen har bedrivits. Certifieringarna har oblygt använts som ett redskap i försök till att mota in fiskaren i ”rätt” organisationer (dvs. inte in i HFPO). Torskcertifieringen ägs av ett SFPO som sedan januari 2014 inte har haft några aktiverade, betalande medlemmar. SFPO saknar dessutom erkännande som en producentorganisation av Jordbruksverket. Msc-certifieringen av havskräfta ägs av SFR, som kräver att fiskaren är med i en PO som i sin tur är medlem i SFR.
Miljömärkningen av svenskt fiske är naturligtvis en fråga som alla aktörer borde ha enats kring, oavsett andra tvistefrågor. Den är värdefull inte bara för berörda fisken, utan även för den i Sverige verksamma fiskhandeln och fiskindustrin. Istället har ovidkommande hänsyn fått råda, vilket endast resulterat i en ökad splittring inom fisket, och kommer att leda till dubblerade msc-certifieringar, till glädje för ingen.
Vi har hört uppmaningar: ”Varför inte gå med! Testa och se! Det går alltid att lämna SFR!”. Det enkla svaret är, varför vara med om att legitimera och bygga upp en organisation som vi redan från start inte tror på. En samordning där våra synpunkter redan före bildandet konsekvent har avvisats. En samordning som arbetar på att försöka tvinga in fiskaren i en viss organisation. Ett SFR strukturerat för toppstyrning, tillsammans med ett ofärdigt SFPO. Det finns ännu, trots ombildningarna, en hel del kvar för dessa föreningar att jobba på.
Framför allt måste ett nytt samordningsbygge ha respekt för att en PO skall vara suverän till att arbeta med alla de frågor som angår dess medlemsföretag. Givetvis kan en organisation som representerar många företag inte tillåta att de egna viktiga intressena kan komma att överprövas av andra PO, eller för den delen kan motarbetas av en gemensam organisation vid förhandlingar med myndigheter m.m. Konsensus måste därför råda om vilka mandat SFR skall tillåtas ha.
HFPO är intresserade av att vara med i en samorganisation som är beredd till att bygga på denna grund, och som kan visa att den har en vilja till att arbeta för hela det svenska fisket.