Tillstånd för två vindparker i Halland – regeringen offrar fiskerinäringen

Regeringen var snabba med att ge tillstånd till Vattenfalls Kattegatt Syd utanför Falkenberg och OX2 Galene utanför Varberg och verkar inte ens ha övervägt andra mer lämpliga områden som inte samtidigt skulle slå ihjäl det regionala yrkesfisket. Det handlar om byggnation av totalt över hundra vindkraftsverk, alla höga som Eiffeltornet. Detta sker i två av hallandsfiskets mycket viktiga fångstområden av havskräfta.

Vart tog retoriken och löftena från valrörelsen vägen?

HKPO deltar i samråd och har informeras om planerna på ett stort antal andra vindkraftsparker runt Sveriges kuster, betydligt fler än vad som rimligen krävs – ett flertal av dessa är betydligt mer lämpade för ändamålet än Kattegatt Syd och Galene. Hallandsfisket har inga förutsättningar till att flytta sin verksamhet, Den möjligheten står däremot öppen för vindkraftsproduktionen.

Fisket står inför ett generationsskifte de närmaste åren. Vår tanke var att få till stånd ett utbildningsprogram med säkerhetskurser och teori samt lärlingsverksamhet ombord i ledning av erfarna fiskare. Detta kan vi nu glömma. Det vore fel att locka in unga människor i en fiskeriverksamhet som vi inte förväntar oss kan hålla lönsamheten uppe så pass att en ung familj kan ges en dräglig försörjning. Om ingen nyrekrytering sker innebär det även stora problem med att avyttra båtar och fisketillstånd för de fiskare som vill gå i pension. Vindparkernas etablering kommer att bli kostsam för dagens fiskare och efterhand kommer utvecklingen att svälta ut näringen.

HKPO har varit väldigt tydliga när vi kommunicerat de allvarliga konsekvenserna för fiskerinäringen i Halland, både i muntliga samråd och i remissyttranden. Ett sista försök ägde rum i januari i år i ett möte med berörda departement i syfte att ytterligare belysa hur yrkesfiskets tillgång till fångstområden redan är starkt begränsade samt bemöta vissa felaktigheter som framförts om kräftfiskets möjlighet till andra alternativ. Vårt yttrande gällande Galatea och Galene användes som underlag vid mötet då det innehöll relevanta kartor:

(OBS! Galatea kan läsas som Kattegatt Syd eftersom det handlar om samma havsområde men det är Kattegatt Syd (Vattenfall) respektive Galene (OX2) som nu fått tillstånden. För vår argumentering gäller ändå samma problematik i båda parkerna.

—————————————————

Havs- och Kustfiskarnas PO (HKPO) organiserar de allra flesta yrkesfiskare i Halland vilka för sin försörjning är beroende av ett fiske utanför hallandskusten. Också andra berörda trålare som inte är HKPO:s medlemmar delar vår inställning.

Det ekonomiskt mest betydande fisket i regionen sker med bottentrål efter havskräfta. Utan detta fiske skulle merparten av fiskerinäringen i Halland försvinna.

De planerade vindparksområdena, Galatea och Galene, är båda var för sig enormt viktiga fångstområden för det halländska trålfisket efter havskräfta. På grund av dess ekonomiska värde för yrkesfisket har de klassats som ett riksintresse.

Områdena har blivit allt mer värdefulla då fem Natura 2000-områden har inrättats vilket reducerat tillgången till flera andra fångstområden av vikt, bland annat vid Lilla Middelgrund och utanför Balgö (2021). Även Danmarks nyinrättade Natura 2000-områden har inneburit ett bortfall av traditionella fiskeplatser. Samtliga handlar om fångstområden där trålare i Halland har bedrivit ett fiske i mer än femtio års tid. Utöver nämnda inskränkningar finns sedan tidigare flera stora havsområden utanför Hallandskusten där fisket är reglerat. Och i södra Kattegatt har det etablerats ett stort naturreservat som är helt stoppat för fiske.

Havsområdet utanför hallandskusten är för regionalt fiske det mest genomreglerade som existerar i svenska vatten. Det finns därför inga marginaler kvar till att ytterligare försvåra för fiskets bedrivande och reducera kräfttrålarnas fiskemöjligheter. Ges ett tillstånd för etablering av vindparken Galatea-Galene kommer detta obönhörligen att vara startskottet för en avveckling av yrkesfisket i Halland och för den landbaserade verksamheten som är beroende av landningar från fisket.

Fiskerinäringen i Halland är en del av matproduktionen och därmed också viktig för landets försörjningsberedskap då den har kapacitet till att fiska andra arter som kan vara ett värdefullt livsmedelstillskott i kristider.

Ansökan

Företaget OX2 ger ansökan en helt vilseledande bild av det halländska fiskets möjligheter till att byta fiskeplatser när vindparkerna tar över de befintliga. OX2 verkar inte alls ha tagit till sig information som HKPO lämnat skriftligt (bilaga 1) och som har förtydligats på flera samrådsmöten. Så här lättvindigt beskrivs påverkan på fisket i ansökan:

” Yrkesfisket påverkas lokalt av verksamheten i form av längre transportvägar och färre eller minskade fiskeområden. Framförallt påverkas fiske av havskräfta som är det dominerande yrkesfisket inom vindparksområdet. Den samlade bedömningen är att påverkan på yrkesfisket från verksamheten är liten med små negativa konsekvenser, då det bland annat finns goda möjligheter till omfördelning av fisket. Worst case för yrkesfiske, som konsekvensbedömningen utgår från, innebär att inget yrkesfiske kommer att kunna bedrivas inom vindpark Galatea-Galene.

Detta är mycket konservativt då delar av vindparksområdet sannolikt fortsatt kommer att kunna användas för yrkesfiske som inte innebär bottentrålning.”

Det är flera påståenden som bolaget här gör, utan stöd och relevans. HKPO och våra medlemmar har givetvis en betydligt större insikt i hur det egna fisket bedrivs och kan bedrivas i området. Det är trots allt ett fiske som har pågått i mer än 50 år. Påverkan på yrkesfisket är långt, långt mycket större än vad OX2 uppger.

Vindparksområdena ligger i utsjön och är med sina djupbottnar helt nödvändigt för kräfttrålarna att bedriva fiske i under delar av året, särskilt i perioder när områdena närmre land ger sämre fångster. Därför går det inte att omfördela fisket utan att det får allvarliga ekonomiska konsekvenser för det allra viktigaste fisket i regionen. Ett fiske som förmodligen utgör 90 % av värdet för hela fiskenäringen i Halland.

Bolaget menar i worst case att annat yrkesfiske än bottentrålning sannolikt kommer kunna bedrivas i delar av parken. Vilka fisken då? Det anges inte. Vi har upprepade gånger försökt förklara för OX2 att ett burfiske inte kan bedrivas lönsamt på dessa mjukbottnar (se bilaga 1). I Halland är det t o m problematiskt för burfisket att ens få till en god lönsamhet i de för burfisket mer lämpade områdena, längre in mot kusten. När det gäller fiske med garn får detta enbart bedrivas helt kustnära, eftersom det är ett torskfångande redskap och dessutom kan utgöra en risk för fångst av tumlare och fågel.

”vindparken troligen kommer att kunna användas även fortsättningsvis för yrkesfisket och fiske med passiva redskap kommer sannolikt att kunna fortsätta inom parken.

OX2 kommer att verka för samexistens med vindparken och yrkesfisket bland annat genom att om möjligt undvika de viktigaste områdena för yrkesfisket samt genom anpassning av parkens utformning. Redan nu har hänsyn tagits till bottentrålning i utformningen av området och inom stråk i den nordligaste delen av Galatea kommer fundament inte att placeras”.

Inte ens här kan bolaget få till det rätt. Först talas det om samexistens för fiske med passiva redskap, sedan att de av egen vilja tar hänsyn till bottentrålningen. Sanningen är en annan och det bör OX2 känna till; ingen bottentrålning sker ändå i norra delar av Galatea på grund av en mängd rev och oländig botten – så var det med den hänsynen. Länsstyrelsen skulle heller inte godkänna utplacering av turbiner i nordvästra området. (Kattegatt Syd har redan nekats).

OX2 anger att kräftfångsterna är större innanför vindparkerna än i dessa. Det kan så vara, men bolaget missar helt poängen. Utsjöområdena, där vindparkerna ska ligga, beger sig kräfttrålarna till oftast när fångsterna är sämre i andra områden, de ligger ju längre ut, med längre gångtid. Sämre fångster uppstår i långa perioder till exempel när fisket måste bedrivas nattetid. Då är tillgång till området Galatea-Galene avgörande för fiskets lönsamhet. (Bilaga 1)

Dessutom, hösten 2021 stoppades 5-6 mindre kräfttrålare från att bedriva sitt vanliga fiske vid Balgö (N2000), en värdefull fiskeplats sedan lång tid. Nu tvingas de fiska på samma områden som övriga trålare, vilket ökar trängseln i fångstområdena och innebär sämre fångster. Om vindparkerna kommer till stånd försämras det än mer.

OX2 har en egentillverkad syn på saken och menar att det finns det goda, alternativa fiskbara områden vilket de har illustrerat med den här kartan.

Kartan i ansökan är av äldre datum och inte uppdaterad med fiskeregleringarna i de Natura 2000-områden som infördes 2021-2022.

Området som OX2 anger som fiskbara områden speglar inte verkligheten. I området finns det många fiskeregleringar och andra begränsningar för ett kräftfiske med trål:

  1. Stora områden går inte att tråla i på grund av bottnens beskaffenhet.
  1. I ett enormt område (Buffertzon Nord) innanför vindparken emot trålgränsen, råder trålförbud under hela det 1:a kvartalet.
  1. Sämre kräftfångster i perioder av året i det s k fiskbara området kräver full tillgång till de föreslagna vindparksområdena.
  1. Området norr om Nidingen upp mot gränsen till Skagerack kan inte betraktas som fiskbart för hallandsfisket. Anledningen är långa gångtider, avsaknad av lämpliga lossningshamnar och tillgång till service och transporter. Dessutom förekommer mycket sten på bottnarna i området, vilket försvårar för fiske med dagens skonsamma trålredskap. För att alls bedriva kräftfiske i området skulle det krävas en övergång till flerdagarsfiske, något som fordrar större båtar och tillgång till kylanläggning ombord. Lönsamheten skulle också minska då halva fångsten är mindre färsk vilket innebär ett sämre försäljningspris.
  1. Sammanfattningsvis skulle vid en etablering av Galatea-Galene lönsamheten för kräftfisket gå ner så kraftigt att det ekonomiskt viktigaste fisket i regionen till största delen försvinner. En negativ utveckling som också skulle drabba det resterande småskaliga fisket, samt fiskhandel, service och andra landbaserade verksamheter som är beroende av fiskerinäringen i regionen.

Karta med fiskereglerade och fredade områden:

Permanent bottentrålsförbud gäller i alla Natura 2000-områden och i naturreservatet längst i söder (streckat grönt/blått) samt innanför trålgränsen (blått).

Inom fredningsområdet inrättat 2009 (streckat lila), gäller för Buffertzon Nord (markerat med svarta gränslinjer) ett totalt trålfiskeförbud under det första kvartalet, den 1 jan–31 mars.

I övriga fredningsområdet, Buffertzon Väst, har de tidigare kraven på selektiv trål (svensk rist eller SELTRA 300-trål) för närvarande införts i hela Kattegatt.

Förslag till nytt Natura 2000-område, intryckt mellan Galatea och Galene.

Om Regeringen skulle bifalla Länsstyrelsen Hallands förslag till nytt Natura 2000, Lilla Middelgrunds utsjöbankar, kan detta leda till ytterligare fiskeregleringar.

Som framgår av kartan skapar Länsstyrelsen utrymme för Galatea (och Kattegatt Syd – i princip samma område). Parkerna skär djupt in i det tilltänkta fågelskydds-området. Ett egendomligt avvägande. Att vindparker kan vara till skada för fågellivet är ingen nyhet. Den egna Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen samt Naturvårdsverket avråder också från byggnation av parkerna med hänsyn till just fågelskyddet.

Vad det gäller kräftfisket har HKPO framfört att trålen inte fångar någon fågel och att fisket heller inte konkurrerar med fågelpopulationer om födoresursen. Tilläggas kan att Länsstyrelsens fiskeenhet anmäler en avvikande mening angående Kattegatt Syd, då med hänsyn till yrkesfiskets intressen i vindparksområdet.

Karta över riksintresset för yrkesfiske (från OX2 ansökan)

Riksintresset yrkesfiske, samexistens

OX2 ansöker om tillstånd att etablera vindkraftsparkerna Galatea-Galene i områden som är utpekade som riksintresse för yrkesfisket (fångstområden).

Ansökan andas med all tydlighet att OX2 helst önskar tillåta för ett fiske med passiva redskap i parkerna, samtidigt de givetvis förstår att riksintresset yrkesfiske är en stor bromskloss för bolagets planer. Den här kluvenheten tar sig uttryck på några ställen i ansökan:

”Som nämnts tidigare avser OX2 att i dialog med yrkesfiskarna hitta, för båda parter, fungerande lösningar för att bottentrålning ska kunna fortgå i särskilt viktiga områden inom vindparken. Med samförståndslösningar bedöms verksamhetens påverkan och konsekvenser på riksintresseområdena bli än mer begränsade.” 

Bedömningarna om samförståndslösningar vad gäller bottentrålning i parken får helt stå för bolaget. Under samrådets gång har bolaget inte presenterat några användbara lösningar på en samexistens med kräfttrålning. I det senaste förslaget från OX2 framförs istället förslag om en samexistens med odling av tång!

Vi kan direkt säga att våra fiskare anser att det inte är möjligt med samexistens av vindkraft och kräfttrålning på ett bra sätt. Så även om trålning skulle bli tillåten, kommer det ändå att vara ointressant att bedriva ett fiske i parken. I Europa finns det bara en vindpark som tillåtit för bottentrålning efter havskräfta. Den ligger i Irländska sjön och är inget bra exempel på en fungerande samexistens. Det räcker med att läsa en slutsats i rapporten som hänvisas till (Gray 2016) för att fiskarens farhågor ska bekräftas: ”För de fiskare som påstod sig ha opererat på fiskeplatser som nu är upptagna av vindturbiner uppgav majoriteten att de inte hade återvänt eller hade minskat sin fiskeansträngning inom OWFs två eller fler år efter

bygget.”. Flertalet fiskare ansåg att vindparkerna haft en negativ eller mycket negativ effekt på deras inkomst. Ökade risker oroade också.

För vår del är det är inte ovanligt med 8-15 trålare som fiskar samtidigt i området och ibland kan de uppgå till 20-25 fiskefartyg (även danska trålare tillåts fiska). Det är inte ovanligt att flera båtar ansamlas i ett mindre område. Det finns ju inget kösystem för trålare och, självklart, inget som vi vill införa.

Förutom de hinder som vindkraftverken utgör finns det också naturliga hinder på bottnen som fiskaren måste undvika. Hårt väder och strömmar som drar trålen åt ett annat håll än tänkt, ökar även detta på riskerna och kräver en högre säkerhetsmarginal. Under fisket kan det också uppstå problem med trål eller annat som riskerar att båten börja driva, då är dryga kilometern mellan verken ingen stor säkerhetsmarginal. Lägg därtill att en eller flera båtar kan befinna sig i närheten, samt vrak eller stenar och ibland fiske på natten, så förstår var och en att riskerna för trålarna ökar påtagligt i vindparken.

Tillämpning påtaglig skada – riksintresset

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har i uppdrag att peka ut riksintresset vad gäller yrkesfiske. Myndigheten ska även informera om hur den arbetar med uppdraget. Frågan om påtaglig skada på riksintresset beskrivs så här (HaV, Thörnqvist 2019):

”Tillämpning av påtaglig skada eller påtagligt försvårande,

MB 3 kap. 5 § Riksintresse för yrkesfiske”

”MB 3 kap. 5 §

 Mark- och vattenområden som har betydelse för (rennäringen eller)

yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder

som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande.

Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skall

skyddas mot åtgärder som avses i första stycket”.

I den första meningen tillmätts yrkesfisket ett starkt grundläggande skydd; ”så långt möjligt skyddas”. I nästa stycke där även riksintresset ska beaktas förstärks skyddet med all tydlighet; ”skall skyddas”.

Begreppet ”påtagligt försvåra” är synonymt med ”påtagligt skada”, som används i Boverkets vägledning.

Viktiga bedömningsgrunder:

”För att åtgärden ska vara otillåten så måste skadan vara påtaglig, det vill säga skadan måste vara av en viss dignitet. Däremot behöver det inte vara säkert att skadan verkligen inträffar, det räcker med att åtgärden “kan” medföra en påtaglig skada för att den ska vara otillåten.

För att en åtgärd ska anses medföra en påtaglig skada så ska den antingen ha bestående negativ inverkan på det aktuella intresset eller tillfälligt ha mycket stor negativ påverkan på detta.”

“Bestående negativ påverkan” kan förstås som att åtgärderna antingen ska vara

irreparabla eller irreversibla. Med irreparabel menas att skadan inte kan läkas eller

ersättas i efterhand. En irreversibel förändring är en sådan som inte kan vändas eller

hindras när den har startat.”

”En åtgärd kan innebära påtaglig skada på ett riksintresse och därför vara otillåten även om åtgärden vidtas utanför riksintresseområdet. Det spelar alltså ingen roll om

åtgärden är lokaliserad inom eller utanför det utpekade området. Det är åtgärdens

konsekvenser för riksintressets värden och egenskaper som ska bedömas.”

Miljöbalken (MB 3 kap. 5 §), ger således riksintresset yrkesfiske ett starkt legalt skydd

mot verksamheter som utgör ”en bestående negativ påverkan”. Etablering av Galatea och Galene i för kräftfiskets värdefulla fångstområden måste anses väl uppfylla detta kriteriet.

Livsmedelsförsörjning, krisberedskap, fiskets betydelse

Ett nyttjande av våra gemensamma fiskeresurser har alltid under historiska orostider och svältperioder varit enorm betydande för den inhemska livsmedelsförsörjningen. Helt nyligen har MSB släppt en rapport (delvis hemlig) som pekar på de allvarliga följder som kan bli av vår låga självförsörjningsgrad på livsmedel.

(Artikel i Expressen 31 oktober 2022)

”Vid en halvering av mattillgången kommer samhället drabbas av ”mycket stor oro och stress” redan efter några veckor. Om situationen fortsätter i tre månader eller mer kommer stora delar av befolkningen få för lite mat och riskera svält, enligt rapporten ”Kost vid höjd beredskap.”

Om maten minskar med 75 procent blir landets invånare kraftlösa redan efter en till fyra veckor och om ett sådant krisläge fortgår under tre månader eller mer, kommer stora delar av befolkningen att dö av svält, enligt Livsmedelsverket.”

”Enligt tidigare studier är Sverige i dagsläget endast självförsörjande på spannmål, socker och morötter. 

”Sverige skulle i dag ha svårt att försörja befolkningen med säker mat och säkert vatten vid höjd beredskap eller krig”, skriver Livsmedelsverket och jordbruksverket i en studie som publicerades 2020.

Enligt Lantbrukarnas riksförbunds, LRF, är 50 procent av maten vi äter importerad – men även den svenska produktionen är beroende av importvaror.”

Sveriges har genom ett valhänt agerande under decennier, och med en fiskförvaltning som inte tagit hänsyn till fiskerinäringens överlevnad, orsakat mycket skada på det lokala och regionala yrkesfisket. Följden har blivit att fisket i många kustbygder har försvunnit och att intresset för en nyetablering eller föryngring minskat kraftigt. Yrkesfisket i Halland är en av de få kvarvarande regionala fiskenäringar som inte bara har överlevt utan också har kunnat behålla en väl fungerande infrastruktur. Den största fiskehamnen är Träslövsläge som har verksamheter nödvändiga för fisket vilket är till nytta för andra lokala fiskesamhällen i Halland.

För att kunna bedriva ett fungerande och lönsamt yrkesfiske krävs en stor erfarenhet, vilket de allra flesta av dagens kvarvarande fiskare besitter. Om vi nu mister ännu fler av våra mest erfarna fiskare tappar vi även mycket av den kunskapsöverföring som skulle behövas till nästa generation. Att återskapa ett effektivt yrkesfiske i framtiden blir då en svår uppgift – det är inte så enkelt som att köpa en fiskebåt och några fiske-redskap och sedan ge sig ut på havet.

Visst, vi är tyvärr väldigt sent ute, men det går att vända utvecklingen. Vad som krävs är prioritering av matproduktion och att ta avstamp i livsmedelsstrategin, då kan fisket bli en viktig resurs som stärker den svenska beredskapen. Men då kan inte vindparker tillåtas att ta i anspråk områden som är viktiga för matproduktion. Fiskerinäringen i Halland har ingen möjlighet till att flytta verksamheten utan att den i så fall gå under. Vindparker kan lokaliseras till andra platser och ändå producera el. Vindparksplaner till havs finns i överflöd, både i Sverige, Danmark, och i övriga delar av Europa. Alla dessa parker kommer givetvis inte att behövas, då gäller det att lokalisera vindkraften till områden där de gör minst skada.

Sverige har en av Europas längsta kuststräckor. Det vore en skam för vårt land om vi till slut inte längre kan erbjuda färsk fisk och skaldjur fångade i svenska vatten.

Elektromagnetiska fält (EMF)

Magnetiska fält i ansökan:

”Påverkan från magnetiska fält genererat från internkabelnätet är lokal och koncentrerad till området precis ovanför kablarna samt ett par meter ut åt varje håll, se vidare i kapitel 6. Hur detta påverkar bottenlevande växter och djur är relativt ostuderat men de studier som har gjorts tyder på att kräftdjur och blåmusslor inte påverkas (Bergström m.fl. 2012). Känsligheten har därför bedömts till liten. Kunskapsläget är begränsat men det är inte troligt att någon betydande effekt uppstår på bottenfaunan och floran. Påverkans storlek och omfattning bedöms därför som obetydlig och konsekvensen av magnetiska fält bedöms som försumbar”.   

Hur är det möjligt att som bolaget gör bedöma effekterna av EMF som liten eller försumbar när det samtidigt medges att ”påverkan på bottenlevande växter och djur är relativs ostuderat”?

Det är sant att kunskapen om påverkan från EMF är begränsad. Några studier har dock gjorts på senare år. I Norge handlar det om negativa effekter på yngel från kolja och i Skottland har det genomförts en vetenskaplig studie som visar på att när rom och larver från hummer exponerades för EMF från vindkraftskabel så ökade skadorna trefaldigt. Många deformerades med skadad simförmåga som följd. Risken är därför hög för att havskräftan också påverkas av EMF, kanske i än högre grad än hummer.

Den elektromagnetiska effekten minskar när kablar grävs ner i bottnen. Vilket djup som krävs för att undvika skadliga effekter på berörda arter är nödvändigt att först utreda och få svar på innan byggnation av vindparker tillåts på matproducerande bottnar.

OX2 har för avsikt att lägga kablarna en meter ner i bottnen, vilket avsevärt ökar risken för skadliga effekter från EMF.

Nedläggning av internkabel och exportkabel

OX2 avser att spola eller plöja ner kablarna i bottnen ner till en meter. Tillsammans med fundamentbyggena, är det ingen liten bottenyta som kommer att påverkas. Röjning kring kabelrännan kräver en bredd av flera 10-tals meter. Vilka effekter får det på arter som direkt lever i och på bottnen i påverkade områden? Sten och annat bråte som ligger i vägen eller lyfts ur bottnen måste givetvis tas om hand och flyttas till lämplig plats.

Förändringar av havsbottnen genom flytt och dumpning av överblivet material måste tillståndsprövas. Bolaget behöver också ta fram bättre underlag för hur bottenlevande arter kan påverkas negativt än vad som nu redovisas i ansökan. I synnerhet gällande havskräftan vars bohålor försvinner och som kanske även påverkas negativt också längre ifrån nedläggningen av kablarna.

Sedimentspridning

En avsevärd mängd bottenmaterial i vindparksområdet kommer att bearbetas och frigöras genom spolning, plöjning, grävning vid byggnationen vilket innebär att en mängd sediment och material som ligger inbäddat i havsbottnen riskerar att frigöras och följa med strömmar och därmed spridas till bland annat närliggande Natura 2000-områden.

I ansökan för Natura 2000-tillstånd försöker bolaget tona ner effekterna genom att försöka leda i bevis att bottentrålningen är mycket värre:

”Bottentrålning skapar en betydande resuspension av sediment (Palanques m.fl. 2001). När havsbotten trålas gräver sig trålen ner några centimeter i sedimentet.”

De skonsamma kräfttrålar som används idag gräver inte ner sig i sedimentet, de är försedda med rullar som förhindrar detta. Det är heller inte önskvärt då trålen fångar de kräftor som vandrar på botten, som skräms och hoppar upp där den fångas in av trålen. Trålborden går visserligen ner i sedimentet men den effekten är begränsad.

I en svensk undersökning av bottentrålning i Kosterfjorden 2012 konstaterades att vid vind med kuling styrka var resuspensionen hundrafalt större än vad som uppmättes vid bottentrålning.

OX2 jämförelse haltar betänkligt när de jämför sedimentspridning från ett fiske, som inte ens existerar idag, med vad som sker vid installation av fundamenten. Vart tog den långt större påverkan vid nedspolning av kablarna vägen? (Fiske och sediment sid. 44-46).

Det är ingen vild gissning att bolagets sedimentspridning och dess effekter inte bara skulle långt överstiga trålningens, utan också de kraftigare effekter som orsakas av hård vind. Även om påverkan är övergående så riskeras innan dess en chockpåverkan på skyddsvärda miljöer också i intilliggande Natura 2000-områden. Det handlar om betydande mängder sediment som kommer i rörelse i havet vid grävning, plöjning och spolning för fundament och nedläggning av miltals med internkabel och exportkabel.

Natura 2000

Beträffande vindparkens negativa påverkan på intilliggande Natura 2000-områden så är det förutom sedimentspridning många andra effekter som kan vara negativa för många arter. Vi har tagit upp EMF, det finns kunskapsluckor (Naturvårdsverket 7049) vad gäller effekterna av en storskalig vindkraftsutbyggnad på djupbottnar i havet. Det vi har erfarenhet av är mindre parker på grunda bottnar. Bottentrålsfisket har bedrivits i mer än 50 år i hallandsfiskarnas fångstområden. Länsstyrelsen Halland har trots det inte haft några svårigheter med att hitta värdefulla miljöer att bevara och löst saken genom att stoppa fisket. Här har fisket ändå ett facit där påstådd skadlig påverkan många gånger kan ifrågasättas. Men vindparker, de har inget facit att visa upp och knappast någon relevant forskning som i väsentliga delar kan ge stöd åt bedömningarna i MKB.

Givetvis gäller bristen på kunskap också för Galatea-Galene, och parkens effekter, även kumulativa, på olika arter, skaldjur, fisk, sill, tumlare samt på ekosystemet i stort. Ansökans MKB ger här inte tillräckliga svar. Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen Halland måste uppenbart anse, med tanke på alla miljöåtgärder som har vidtagits, att Kattegatt hyser många unika miljöer och viktiga naturvärden. Nog borde det väl då finnas mer lämpade havsområden att placera vindparker, än där OX2 nu vill bygga Galatea-Galene?

Länsstyrelsen Halland har nyligen på uppdrag av regeringen tagit fram förslag, till skydd för tre fågelarter, om ett nytt Natura 2000-område som omfattar hela Lilla Middelgrund ända fram till Morups Bank. Norra delen av Galatea sträcker sig djupt in i den södra delen av det tänkta fågelskyddsområdet. OX2 uppger att vindkraftsparken är ett litet problem för fåglar. Detta rimmar dåligt med Länsstyrelsens förslag om skydd för migrerande fåglar. Naturvårdsverket avslår vindparksetablering i området.

Kunskapsluckor

I en rapport från 2012 pekade Naturvårdsverket ut kunskapsbristen vad gäller etablering av stora vindparker ute till havs, och avsevärt större vindkraftverk än vad tidigare har använts. Men 10 år senare verkar inte så mycket ha hänt. Här redovisas några utdrag från en uppdaterad rapport som släpptes nyligen:

Utdrag ur en uppdaterad rapport, Naturvårdsverket 7049

”Vid en omfattande utbyggnad kommer gradvis högre hänsyn och anpassningar för att undvika kumulativa effekter att vara motiverade. Det ställer även ökade krav på nationell och internationell samordning för att undvika risker för kumulativ påverkan i samband med anläggningsfasen, till exempel om flera vindparker anläggs parallellt. Eftersom vindkraftens långsiktiga bidrag till kumulativ påverkan är svårbedömda i dagsläget, och förväntas variera både lokalt och mellan olika havsområden, vore det mycket viktigt att följa utvecklingen över tid i sådana parker som etableras, för att öka kunskapen och skapa möjlighet att vid behov införa åtgärder för att minska risker för specifika arter”.

Kvarstående kunskapsluckor enligt rapporten (urval):

I dagsläget planeras det för över trettio havsbaserade vindparker i Sverige. Även om alla inte kommer att byggas ger det en tydlig indikation om att havsbaserad vindkraft har hög prioritet. Denna storskalighet genererar ett antal frågor om hur det marina livet kommer att utvecklas när fler, och större, vindparker anläggs till havs. Att anlägga havsbaserade vindparker innebär att nya påverkansfaktorer tillförs havsmiljön, men det kan även leda till att befintliga påverkansfaktorer förändras i sin omfattning eller rumsliga utbredning. För att säkerställa att havets ekosystem utvecklas på ett hållbart sätt är det viktigt att beakta hur arter och livsmiljöer påverkas på både kort och lång sikt. Frågan berör både vindkraftens positiva effekter när det gäller klimatnytta, där även marint liv berörs, och möjliga risker. Det finns behov av att fånga denna komplexitet och göra en avvägd bedömning av hur de marina ekosystemen påverkas. ”

”En övergripande fråga, som även är återkommande i denna rapport, är effekten av påverkan. God kännedom om möjliga risker för arter är viktigt för att kunna minimera riskerna och identifiera lämpligt utförande.”

”Vad är acceptabel nivå för ljud när det gäller fisk och tumlare? Fiskar och marina däggdjur kan bli stressade av ljud, men vid vilka nivåer innebär detta en risk för skada på individer eller populationer?”

”….identifiering av vilka aktiviteter kopplade till havsbaserad vindkraft, som leder till en reell risk för skada på arter och individer. För att åstadkomma detta är det viktigt att forskning som syftar till att identifiera risk för skada på marint liv beaktar realistiska nivåer av påverkansfaktorn.”

”Två viktiga aspekter att undersöka är de rumsliga och tidsmässiga skalorna. De studier av vindparker som utförts idag har haft för korta tidsperspektiv för att kunna bedöma långtidseffekter. Stora vindparker kan skapa större miljöer som till viss del kan liknas vid artificiella skärgårdar. Hur kommer dessa påverka marint liv? Med Sveriges långa kust med varierad vattenmiljö förväntas reveffekten se olika ut beroende på var vindparker etableras.”

OX2 gjorda bedömningar

OX2 verkar dock inte hålla med om att det finns brister i den vetenskapliga kunskapen om miljöeffekter vid etablering av storskaliga vindparker ute till havs. Enligt gjorda bedömningar anser företaget att vindparken inte alls bidrar med negativa effekter värda att nämna. Till exempel:

Bottenflora och fauna – Mycket liten-försumbar

Fisk – Liten-försumbar

Marina däggdjur – Liten-försumbar

Fågel – Liten-försumbar

Det är omfattande miljöaspekter som bolaget menar att de har tillräcklig kunskap om, en stark kontrast till Naturvårdsverkets rapport om kunskapsläget.

Vad gäller konsekvenser för yrkesfisket anges påverkan som ”liten”, ochvindparken somt o m något positivt för näringen:

”En minskning av bottentrålning i riksintresseområdet kan i stället medföra positiva effekter, såsom återhämtning av torskbeståndet”. ”I ett längre perspektiv kan återhämtningen av torsk och andra demersala arter skapa bättre förutsättningar för fiskenäringen.”

I den del av Kattegatt där Galatea-Galene planeras finns det hur många skyddade områden som helst där bottentrålning är förbjuden. Avsikten är att skydda torsk och torskens traditionella lek. Tyvärr har det inte hänt så mycket positivt för torskens del, sannolikt på grund av ett allt varmare klimat. Det är ingen hemlighet att torsken har vandrat allt längre norrut, till kallare vatten. Galatea-Galenes förmåga till att vända  torsken och andra fiskars negativa utvecklingen i Kattegatt – den lär vara försumbar.

Avslutningsvis

Miljöaspekten har varit den helt övergripande principen vad gäller förvaltningen av den delen av Kattegatt som finns utanför Hallandskusten samt i skånska Kattegatt, längst i söder. Fiskerinäringen har här tvingats bära de allra största konsekvenserna av detta. Mycket har handlat om EU-direktiv och uppfyllande av procentsatser till skydd av marin miljö. Åtgärderna har enligt yrkesfisket inte alltid varit relevanta eller så har de överimplementerats. Nu är vi i en situation där inga fler inskränkningar av fiskets fångstområden får tillåtas ske – det kan i så fall jämställas med att ta beslut om en nedläggning av hallandsfisket.

HKPO avstyrker ansökan om uppförande och drift av vindparkerna Galatea-Galene med högst 101 vindkraftverk och en maximal totalhöjd om 340 m med tillhörande transformatorstationer och sammanhängande anläggningar.  

Träslövsläge 7 november 2022

Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation

Tommy Lang