Kvoter för Västerhavet klara

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

EU:s fiskeministrar är nu överens om 2020 års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Kvoterna sattes i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, försiktighetsansatsen och fleråriga planer. Det gäller exempelvis för havskräfta, kolja, gråsej, kummel och rödspätta i Skagerrak och Kattegatt. Beslutet innebär även att selektiviteten förbättras i Kattegatt, mot bakgrund av den allvarliga beståndssituationen för torsk i området. I tillägg ges möjlighet att genomföra projekt med fullt dokumenterat fiske i Kattegatt.

Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet om 2020 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 16-17 december. Sverige representerades av statssekreterare Per Callenberg. EU:s fiskeministrar utgick från det förslag som EU-kommissionen lade fram i slutet av oktober och som var i enlighet med målen i fiskeripolitiken och baserat på vetenskapliga råd.

Torsk i Kattegatt och Skagerrak
Givet den allvarliga beståndssituationen för torsk i Kattegatt sänktes kvoten med 77 procent. I tillägg infördes krav på ökad selektivitet och ansats att genomföra projekt med fullt dokumenterat fiske. För torsk i Skagerrak och Nordsjön minskar kvoten med 50 procent jämfört med förra årets kvot. EU:s medlemsstater kommer även att arbeta vidare tillsammans med Norge under januari 2020 för att föreslå åtgärder i syfte att återuppbygga torskbeståndet i Skagerrak och Nordsjön som för närvarande befinner sig under biologiskt säkra gränser.

Ökning för kolja och minskning för gråsej
2020 års kvot för havskräfta i Skagerrak och Kattegatt är oförändrad. För gråsej minskar den med 15 procent och för kolja ökar kvoten med 23 procent. För havskräfta hade kvoten kunnat fastställas på en högre nivå baserat på vetenskaplig rådgivning om maximal hållbar avkastning, men då bifångster av bland annat torsk fångas i fiske efter havskräfta valde ministerrådet att fatta beslut om en lägre kvot än vad som var möjligt enligt MSY-målet och den fleråriga planen för bottenlevande bestånd i Nordsjön och Skagerrak som trädde i kraft 2018.

Nordhavsräka
Kvot för nordhavsräka i Skagerrak och Kattegatt följer en gemensam förvaltningsstrategi mellan EU och Norge i linje med maximal hållbar avkastning och innebär en ökning med 102 procent. Endast hälften av denna kvot beslutas för första halvåret 2020 och EU och Norge förväntas fastställa kvot för hela året när ICES publicerar ny vetenskaplig rådgivning i mars.

MSY-målet
Enligt EU:s gemensamma fiskeripolitik ska uttagen av fisk grundas på maximal hållbar avkastning, MSY, i enlighet med den vetenskapliga rådgivningen från Internationella havsforskningsrådet, ICES, senast 2020. Därför lade årets ministerråd stort fokus vid detta. EU:s medlemsstater fastställde alla EU-interna bestånd som Sverige har del av i linje med MSY. För en del bestånd sker överenskommelse med länder utanför EU. Dessa länder omfattas inte av MSY-målet i EU:s fiskeripolitik. Trots detta kunde beslut fattas i linje med MSY och vetenskaplig rådgivning för de allra flesta bestånd som delas med tredjeländer. Ett undantag gäller torsk i Nordsjön och Skagerrak där TAC sänktes med 50 procent i stället för med 61 procent.

Ål
Fiskeministrarnas beslut omfattar även en begränsning i fiskeperiod för ål, som under 2018 och 2019. Begränsningen gäller i alla EU:s vatten i Nordostatlanten och Medelhavet och innebär att det under en sammanhängande period på tre månader under perioden augusti 2020 till och med februari 2021 är förbjudet att fiska ål.

Landningsskyldighet
Landningsskyldighet infördes inom EU den 1 januari 2015 för Östersjön och för pelagiskt fiske i Västerhavet, exempelvis fiske av makrill och sill. Det innebär att fisk som fångas och har en kvot inom EU ska tas ombord och landas. Syftet är att minimera utkast och oönskade fångster samt att påskynda utvecklingen av ett mer selektivt fiske. För övriga områden har landningsskyldighet införts stegvis och från och med 2019 omfattas all fångst av arter med kvoter av landningsskyldighet, i yrkesfiske. Det finns vissa undantag bland annat för arter där vetenskapliga studier kan visa på hög överlevnadsgrad till exempel havskräfta som alltså kan släppas tillbaka till havet. De kvantiteter som får kastas genom undantag dras på förhand av från den TAC som fastställs av EU:s ministerråd.

Ladda ner tabell över alla fiskekvoter med förändringar i procent: