Ordföranden i SFPO beklagar sig

På hemsidan för Sveriges Fiskares producentorganisation (SFPO) beklagar sig ordföranden, Peter Olsson, över att många fiskare inte vill vara med och betala för det internationella/nationella arbete som SFPO utför. Inlägget förmedlar ett intryck av att föreningen inte får in förväntat antal betalande medlemmar.

Peter Olssons frustration visar sig bland annat i följande formuleringar:

“Vi får ibland höra av våra medlemmar att vi är dyra, och ja, jag vet att vi är det. Därför är behovet av att sprida information om vad vi gör oerhört stort. Det får inte komma till den punkt där producentorganisationerna tävlar om att vara billigast.”

Vidare:

“Det är lätt att klaga på dom som gör något, och erbjuda något billigare för att få medlemmar”.

Då det enbart är Havs- och Kustfiskarnas PO (HKPO) som omfattar samma fisken som SFPO, bör det rimligen vara HKPO som avses – den PO som erbjuder något billigare. Och visst, från och med i år har SFPO valt att ta ut avgifter som ligger högre än oss. HKPO har dock fortfarande samma nivå på avgifterna som när de infördes 2014. Under dessa två år tog SFPO inte ut någon avgift alls!.

Påståendet att en PO har lagt sig billigare för att få medlemmar faller därför platt till marken. Våra medlemmar har utan knot under två års tid betalat avgifterna till vår PO, trots att många samtidigt också betalade till SFR. Medlemmarna har valt att stanna kvar/gå med i HKPO fast att vi under en lång tid kostat mera.

Beslut om avgifterna i HKPO (2% av bruttot med ett tak på 30000:-) har tagits av våra medlemmar mot bakgrund av vad dåvarande SFR kostade fiskaren, 3,25% på bruttot och med ett högre maxbelopp. Många fiskare ansåg att SFR blivit en alltför kostsam organisation att driva. Resonemanget gick ut på att den nya föreslagna organisationen, med flera PO:s och SFR som en samorganisation för dessa, absolut inte fick totalt kosta mer än tidigare, helst mindre.

HKPO var beredda till att gå med i det nya SFR och tillsammans med övriga vara med om att bekosta internationella förhandlingar. Ansatsen föll på mållinjen då vi trots ett tidigare möte i samförstånd, till sist ändå inte fick igenom vår ståndpunkt: att de frågor som drivs gemensamt via SFR måste det råda enighet kring. I annat fall menar vi får var och en PO själv driva den särskiljande frågan. Vi vill inte få en situation där SFR med stöd av en majoritet i styrelsen kan representera fisket och driva frågor som går emot en enskild PO:s intressen.

Nu är situationen som den är. Mot bakgrund av vad vi alla väl känner till, en långdragen och eländig organisationsprocess som allvarligt har skadat fiskets representation, vore det möjligen mer på sin plats med en djupare analys av varför många fiskare inte vill betala för en organisations arbete.

 

Tommy Lang

 

Här finns Peter Olssons “Tankar på ett flyg” att läsa:

http://www.sfpo.se/nyheter/tankar-pa-ett-flyg-?category=news